Egon von Vietinghoff

Sedan den 18 december 2020 år Stiftelsens web sida flyttad till web master Dr. Marcel Dickow, PhD. 

Konsekvensen av detta är att denna web presentation inte längre är Stiftelsens presentation utan står under Dr. Marcel Dickows direkta ansvar.

Egon von Vietinghoff – är det en holländsk mästare? Nej, det är en europeisk konstnär som återupptäckte de speciella kreativa möjligheter, som kom till uttryck i de gamla mästarnas bortglömda tekniker. Som autodidakt rekonstruerade han dessa tekniker under 35 års studier och experimentellt arbete. Och detta gjorde han i det 20: e århundradet!

Till grund för hans unika kunskap, personliga konstnärliga uttryck och kompetens som författare ligger intensiva studier. Hans målningar ger uttryck för en lyckad syntes av konstnärlig vision och yrkesskicklighet.

Egon von Vietinghoffs enorma arbete omfattar alla klassiska motiv som stilleben, landskap, blommor, porträtt, nakenstudier och figurativt måleri. Mer än hälften av hans produktion utgjorde på grund av stor efterfrågan stilleben med frukter. Oftast är föremålen avmålade i naturlig fräschör på mörk sammetsliknande bakgrund. Mästerligt ljusspel och fascinerande formbarhet imponerar.

Egon föddes 1903 i Haag, Nederländerna, och växte upp i ett hem som var öppet för internationellt erkända  konstnärer. Hans far, som var pianist, var av adlig tysk-baltisk härkomst. Modern, som var av belgisk-holländskt ursprung, var författare av böcker i filosofi. Egon tillbringade sin barndom i Frankrike (Paris), Tyskland (Wiesbaden), och från 1913, i Schweiz (Genève, Zuos och Zürich). 1922 fick han schweiziskt medborgarskap. Senare bodde han i München, på Capri och i Paris (1923-1933), på Mallorca och i Argentina och Uruguay. Han företog ett stort antal resor – i början till fots och på cykel – genom Marocko, Europa, och Turkiet. Från 1938 och fram till sin död 1994 bodde han återigen i Zürich.

Tvärtemot de rådande tidstrenderna studerade von Vietinghoff de grundläggande teknikerna för måleri med olja och harts på originalen i museerna då han inte var nöjd med sina kortvariga experiment inom kubismen. Vid 17 års ålder började han måla; i 50-årsåldern behärskade han måleri i tempera och med olja/hartsfärger, vilka han mestadels själv tillverkade. Till sina färger och bindemedel använde han bara de allra renaste naturliga produkterna vilket gav hans målningar deras karakteristiska varma lyster.

1983 publicerades Egon von Vietinghoff "Handbuch zur Technik der Malerei" ("Teknisk handbok i måleri"). I boken sammanställde han summan av sin långa erfarenhet och definierade färgens genomskinlighet (en egenskap som tidigare inte blivit uppmärksammad), och här förklarade han kromatikens teori, sedd ur den skapande konstnärens perspektiv.  Med detta arbete gjorde han den förlorade kunskapen om måleri med olja och harts tillgänglig för kommande konstnärsgenerationer.

Under sina år i Paris ställde han ut i Salon d´Automne och i Salon des Tuileries. Senare visades hans verk mest i Schweiz och södra Tyskland. Många av hans verk såldes privat till konstälskare som besökte hans ateljé.

Hans mål var varken att framställa tingens exteriör på ett naturalistiskt sätt eller att återskapa naturen enligt vedertagna begrepp, utan han följde snarare konsekvent sitt artistiska samvete. Med öga för väsentligheter och med kärleksfullt formade detaljer visar han livets opretentiösa under. Därför är hans konst provokativ i denna tid av abstrakt och politiskt orienterat måleri.

Egon von Vietinghoff eftersträvar närvaron av den inre rytm av form och färg av vilken naturens föremål är skapade. Han vill dela med sig av sina spontana visuella upplevelser. Opåverkad av teori förmedlar han den omedelbara materiella varseblivning, vilken genom meditation leder till transcendens.

I sitt manuskript "Das Wesen der bildenden Kunst" ("Den bildande konstens väsen"), publicerat på tyska på Internet 2001, talar han om "det rena seendets skola" och om det "transcendentala måleriet". Härigenom utvecklar han en ny filosofi, där han överger det uppenbara motsatsförhållandet mellan naturalism och abstraktion.

Egon von Vietinghoffs Stiftelse grundades 1989 av konstnären själv med syfte att förhindra att hans målningar skingrades över världen. För närvarande äger stiftelsen 67 målningar, som aldrig kommer att säljas. Ändamålet med stiftelsen är att genom regelbundet återkommande utställningar göra denna representativa samling tillgänglig för allmänheten för att visa den kulturella kontinuiteten i europeiskt måleri, liksom att främja förståelsen för "transcendentalt måleri" i vår tid av radikal förändring, konsumtion och tekniskt tänkande.

Sedan den 18 december 2020 år Stiftelsens web sida flyttad till web master Dr. Marcel Dickow, PhD. Konsekvensen av detta är att denna web presentation inte längre är Stiftelsens presentation utan står under Dr. Marcel Dickows direkta ansvar.

Stiftelsen har dokumenterat sjuttio års kreativt arbete av en exceptionell konstnär och människa. Dokumentationen finns i form av en broschyr, en video baserad på en audiovisuell föreställning (allt på tyska) och en litografi, samt genom konstkort och en katalog om stiftelsens samling.